Skip to content

Scenkonstnären, regissören, dramaturgen och aktivisten Åsa Simma är en av 2025 års hedersdoktorer som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning.

–Åsa Simma har återkommande undervisat studenter i teatervetenskap vid Stockholms universitet, en gest som bidrar till att begripliggöra samisk kultur på konkreta sätt för unga människor. Hennes flerspråkiga hållning och praktik knyter an till såväl pågående forskning inom ämnet som till kursutveckling inom exempelvis dramaturgi. Hon är ett levande exempel på teatervetenskapens strävan att tillsammans med scenkonstnärer föra en ömsesidig dialog om scenkonstens kulturella och sociala betydelse, säger Dirk Gindt, professor i teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik.

Läs mer på su.se

Mii ohcat dáiddalaš jođiheaddji guhte ovttas minguin háliida viidáseabbut ovdánahttit sámi lávdedáidaga. Áiggis mas servodat rievddada, gielat revitaliserejuvvojit ja riikkaidgaskaš fuomášupmi lassána, lea teáhteris dehálaš rolla – dáiddalaččat, institušuvnnalaččat ja politihkalaččat.

Dál mii ohcat jođiheaddji geas lea nanu dáiddalaš višuvdna ja máhttu ovdánahttit teáhtera ovttas bargiiguin, stivrrain ja ovttasbargoguimmiiguin.

Giron Sámi Teáhter

Giron Sámi Teáhter lea sámi álbmoga teáhter ja dehálaš olles Ruŧŧii. Teáhterii lea Dálvadis friddja teáhterjoavku vuođđun ja dat lea 1990-logu álggu rájis buvttadan professionála lávdedáidaga sámi kultuvrra, identitehta ja sámi gielaid vuođul.

Teáhter buvttada ja johtá lávdedáidagiin olles Sámis ja muđui Davviriikkain. Buvttadeamit leat mánáid, nuoraid ja rávisolbmuid várás ja buktojuvvojit ovdan sámegielaide ja ruoŧagillii. GST lea dehálaš čájáhalli kulturpolitihkalaš oktavuođain; báikkálaččat, guovlluguovdasaččat, našuvnnalaččat ja riikkaidgaskasaččat.

Lávdedáidaga, semináraid ja ovttasbargguid bokte, Giron Sámi Teáhter doaibmá dáiddalaš ovdáneami, giellarevitaliserema ja ealli almmolaš ságastallama ovddas.

Teáhtera ruhtadit Kulturdepartemeanta Sámedikki bokte, Region Norrbotten, Region Västerbotten ja Giron ja Luspien gielddat.

Dehálaš ovdánahttináigi

Teáhter lea 2017 rájis árjjalaččat bargan ásahit boahtteáigásaš sámi našunálalávddi stáhtalaš ruhtademiin. Bargu siskkilda dáiddalaš ovdáneami, organisatuvrralaš stáđisvuođa, guhkesáigásaš ovttasbargguid ja doallevaš buvttadanhámiid.

Gironis lea historjjálaš gávpotsirdin jođus mii váikkuha teáhtera boahtteáigásaš lanjaide ja bargovugiide. Dát mielddisbuktá sihke hástalusaid ja vejolašvuođaid ja gáibida ođđajurddašeami, fleksibilitehta ja dáiddalaš ovdáneami.

Dáiddalaš jođiheaddjin dus lea guovddáš rolla hábmet teáhtera boahtteáigásaš barggu ja veahkehit nannet sámi lávdedáidaga báikkálaččat, našuvnnalaččat ja riikkaidgaskasaččat.

Rolla birra

Don jođihat barggu buvttademiiguin, dáiddalaš proseassaiguin ja ovttasbargoguimmiiguin ja doaimmat nannet teáhtera rolla njunuš sámi lávdedáiddainstitušuvdnan.

Rollii gullá:

  • ovdánahttit teáhtera dáiddalaš profiilla ja buvttademiid,
  • vuolggahit ja jođihit dáiddalaš buvttademiid ja ovttasbargguid,
  • veahkehit ovdánahttit ođđa sámi muitalusaid ja lávdehámiid,
  • nannet teáhtera relašuvnnaid dáiddačehpiiguin, institušuvnnaiguin ja fierpmádagaiguin Sámis ja riikkaidgaskasaččat,
  • ovddastit teáhtera almmolaš ja kulturpolitihkalaš oktavuođain,
  • váldit ovdan višuvnnaid, gulahallat ja hukset relašuvnnaid,
  • ja veahkehit barggus ásahit boahtteáigásaš sámi našunálalávddi.

Hálddahuslaš ja organisatuvrralaš bargu čađahuvvo lagas ovttasbarggus teáhtera eará bargiiguin ja stivrrain.

Du profiila

Mii ohcat du guhte leat oadjebas ja movttiidahtti jođiheaddji nanu dáiddalaš integritehtain ja buriiguin ovttasbargoattáldagaiguin.

Mii háliidit ahte dus lea dokumenterejuvvon hárjáneapmi:

  • sámi kultuvrras, sámi gielain ja sámi servodatjearaldagain,
  • dáiddalaš barggus lávdedáidagis,
  • váldit ovdan višuvnnaid, leahkit kommunikatiivvalaš ja hukset    relašuvnnaid,
  • jođihit kreatiiva proseassaid ja ovttasbargguid,
  • ja buorit hupman- ja čállinmáhtut ruoŧagielas dahje eará skandinávalaš gielas.

Lea ánsun jus dus:

  • lea hárjáneapmi bargat institušuvnnalaš lávdedáidagiin,
  • leat fierpmádagat teáhter- ja kultursuorggis, erenoamážit Sámis ja eamiálbmotsuorggis
  • lea hárjáneapmi ja loavttát doaimmas gos dáidda, servodat ja kulturpolitihka deaivvadit.

Praktihkalaš dieđut

Virgi lea áigeráddjejuvvon ollesáigevirgi mas lea bargobáiki Gironis ja vejolašvuohta guhkideapmái. Álgin soahpamuša vuođul, muhto maŋimusat ođđajagimánu 1 beaivvi 2027.

Válljen ja jearahallamat dahkkojit jotkkolaččat.

Ohcamuš oktan CV:in ja persovnnalaš reivviin sáddejuvvojit dása rekrytering@samiteahter.org.

Jearaldagaide virggi birra vástideaba:

Michael Lindblad, sadjásaš teáhterhoavda, michael@samiteahter.org, + 46 (0)70 367 40 43

Tomas Bokstad, sadjásaš bargiidovddasvástideaddji, tomas@samiteahter.org, +46 (0)70 585 84 05

Maŋimus ohcanbeaivemearri: 2026-09-01

/

Polarbibblo álmmuha Gos lea Nora gielká? Sámi vahku ávvudeami oktavuođas, buot sámigielaide ja ruoŧa gillii.

Dás gávdno polarbibblo.se, loga ja guldal.

Ii leat jorgaluvvon sámigillii.

Dagens nyheter: “Teateruppsättningen av ‘Ædnan’ är tung och drabbande, men så vackert gjord att den lämnar en med en porlande och sjungande känsla i kroppen.”
5 september 2020.

SvD: “Malin Stenberg låter orden, deras lyriska karaktär, vara huvudsak. Scenografin är enkel, fem flyttbara kuber. Inledningen är en inspelad jojk, raspig och gäll. Fylld av en känsla av lekfull kreativitet och uråldrig livskraft. Det starkt och vackert.”
5 september 2020.

Expressen: “Och genom Irena Kraus och Malin Stenbergs dramatisering stiger berättelsens tre generationers kvinnor fram likt tydliga röda kryss på en vinterled. Den fina sexhövdade ensemblen bär rödsvart unisexkostym som för att markera att det är ett folk, en sammanbunden historia, som berättas.”
5 september 2020.

Aftonbladet: “Första avdelningen får loddjup likt ett grekiskt drama: Ristin får två söner, en stark och en svag – och den starke ”Aslat med hårkransen svart som sot, tät som renars päls” får benen krossade under rendrivningen.”
5 september 2020.

Back To Top